NonEx arbete för att ändra vapenlagstiftningen

Den 2:a januari (2015) blev gasdrivna airsoftvapen lagliga och en som arbetat hårt med att påverka lagstiftarna att förändra lagstiftningen är NonEx a.k.a. Non Existent

NonEx på sitt första utomhusspel, hösten 2014 på Dalbybanan i Skåne.
Tillbaka till Reportage

NonEx på sitt första utomhusspel, hösten 2014 på Dalbybanan i Skåne.

Vinterläsning 2015. Den 2:a januari 2015 blev gasdrivna airsoftvapen lagliga och en som arbetat hårt med att påverka lagstiftarna att förändra lagtexten är ”NonEx” aka Non Existent. För att veta mer om hans arbetsinsatser har Airsoft.nu bett honom att skriva ”några” rader.

Kort om mig (NonEx aka Non Existent)

Först så tänkte jag försöka berätta lite kortfattat om mig själv. Jag är 31 år gammal och har varit intresserad av airsoft sedan jag var 17-18 ungefär. Genomgående under hela min tid med airsoften så har det varit att gas blowback vapen har varit i fokus. Det är i princip det enda jag har varit nyfiken på.

Mest för att det är de mest realistiska airsoft replikorna som finns både till utseendet och funktion, men även ljudet och känslan av att skjuta dessa. Jag tror det är få av oss som någonsin kommer glömma det barnsliga leendet man fick på läpparna första gången man sköt ett gasdrivet airsoftvapen!

Fram tills för bara några månader sedan så hade jag inte ens spelat airsoft aktivt, utan mer eller mindre bara samlat på airsoftvapen, och kört lite prickskytte ibland när det funnits plats och möjlighet.

Några har undrat om jag har någon juridikutbildning eller så, men det har jag inte. Inte mer än en väldigt grundläggande kurs i gymnasiet för många år sen. Däremot så har jag ett ganska så gott sinne för logik och vad som känns rimligt. Mycket mer än så behövs inte för att inse hur fel situationen är (har varit) gällande frågan om gasdrivna airsoftvapen. Har även en förmåga att sätta mig in i ett ämne/fråga, läsa på underlag och dra slutsatser ifrån det och bygga vidare.

Hur som helst, nog om mig!

Problematiken

Grunden till hela problematiken ligger i formuleringen av vapenlagen gällande licensfria effektbegränsade vapen;

Ur Vapenlag (1996:67) : Tillståndsplikt, 1 §

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Vapenlag-199667_sfs-1996-67/

1 § Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen eller ammunition,
b) driva handel med skjutvapen,
c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller
d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år, om vapnet är ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för målskjutning eller ett harpunvapen och om det har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen). Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Tillstånd krävs inte heller för verksamhet som omfattas av tillstånd enligt 3 eller 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Lag (2006:386).

Märk väl ordvalet gällande det som refereras till som drivmedel. Eftersom lagtexten uttryckligen endast listar tre olika drivmedel, nämligen kolsyra, luft eller fjäder, så innebär det per automatik att alla andra drivmedel för effektbegränsade vapen indirekt kräver licens (eller i praktiken, blir ”olagliga”).

Jag vill förtydliga den sista meningen lite. Gasvapen har egentligen aldrig varit olagliga, men de har krävt licens, på grund av att de, av hur lagen är formulerad, faller utanför ramarna för det som definierar licensfria effektbegränsade vapen.

Problemet är att för att få licens för ett vapen så måste man vara aktiv medlem i en skytteklubb, ansöka om licens hos Polismyndighet osv.

Det ramverk som krävs som grund för att ansöka om och få licens för ett gasdrivet airsoftvapen finns helt enkelt inte.

Jag har hört om några som försökt kontakta skytteklubbar och lokala polismyndigheter i frågan för att få licens för att lagligen få äga och nyttja gasdrivna airsoftvapen, och reaktionerna ifrån båda dessa parter har mer eller mindre varit skratt rakt upp i ansiktet. Airsoft är tyvärr långt ner på listan över vad som anses vara en seriös hobby i mångas ögon.

Jag kan även rekommendera er som inte känner till detta sedan tidigare att besöka http://www.swegaslegal2014.info/ . Den borde förklara allting ganska så tydligt!

Gasdrivna airsoftvapen, ”olagliga”!?

Då dyker såklart den naturliga följdfrågan upp; Hur kommer det sig att Svenska airsoftbutiker säljer gasdrivna airsoftvapen fritt över disk, och att majoriteten av alla airsoftspelare i Sverige har gasvapen (oftast som ”secondary”) om de nu är ”olagliga” (läs kräver licens som inte går att få)?

Svaret är lite svårt faktiskt. Men man kan väl säga att den enda instans som har lagt någon vikt vid att tolka och implementera lagen så som den är skriven är Tullverket. Dock inte alltid och inte heller konsekvent.

Eftersom det mig veterligen inte finns någon Svensk tillverkare utav gasdrivna airsoftvapen så måste ju dessa vapen komma in genom Sveriges gränser, och då troligen passera Tullverket.

När väl de gasdrivna airsoftvapnen finns i Sverige, så är där väldigt lite intresse av att tillämpa lagen ifrån andra instanser, ex. vis Polisen.

Häxjakten

Jag har fått uppfattningen av att Tullverkets tolkning och tillämpning av denna lagtext har gått lite upp och ner igenom åren. Man har hört om enstaka fall och händelser där det har kommit upp, men absolut inte så som det varit de senaste 2-3 åren, i form av kontroll och stopp osv.

Det märktes väldigt tydligt då jag handlade en del airsoftvapen och delar för just 2-3 år sedan när speditörerna, främst UPS, men även FedEx, helt plötsligt började ta kontakt med en när försändelsen var på väg och undrade vad de eventuella vapnen och produkternas avsedda drivmedel var.

Något måste ha hänt. Någon, någonstans har fått upp ögonen för de fasansfulla, livsfarliga airsoftvapen som drivs med gas!

Jag vet inte riktigt vem, hur eller varför, men antingen så är det någon som missförstått någonting gällande dessa gasdrivna airsoftvapen, eller så är det helt enkelt bara så att någon kom på att det var ett vattentätt sätt att minska inflödet av airsoftvapen till Sverige rent generellt.

Enligt min uppfattning så ser många instanser, däribland Tullverket och Polisen väldigt negativt på just airsoftvapen. De har ingen legitim plats i samhället enligt många. Jag kan förstå det på ett sätt med tanke på i vilka sammanhang just Polisen blir exponerade för airsoftvapen i.

Det är tyvärr få som känner till den verkliga hobbyn och ”sporten” som vi har just tack vare airsoftvapen.

Varför…?

Hur som helst, det tragiska i det hela är ju såklart att alla som är lite insatta i hur airsoftvapen fungerar över huvud taget inser att ett gasdrivet airsoftvapen inte utgör något större hot eller problem än vilket annat effektbegränsat luftvapen som helst.

Det faktum att man i diverse hobbybutiker kan köpa kolsyredrivna luftvapen som skjuter 4.5mm stålkulor med långt högre utgångshastighet och anslagsenergi än ett gasdrivet airsoftvapen gör att man kliar sig lite i huvudet. Märk väl att dessa luftvapen fortfarande är helt licensfria och lagliga att äga och använda för alla som har fyllt 18 år.

Än värre blir det när man inser att ett kolsyredrivet airsoftvapen fungerar, mekaniskt, exakt likadant som ett gasdrivet sådant. Enda skillnaden är drivmedlet, och hur det förvaras i magasinen (oftast kolsyrepatron vs. ”gas-in-mag” design).

Lägg därtill, något som man kanske ska tala tyst om, att kolsyredrivna airsoftvapen oftast har något högre utgångshastighet och anslagsenergi än motsvarande gasdrivet airsoftvapen. Var finns logiken i att tolka och tillämpa lagtexten så som det har gjorts?

Detta är nog den fråga som jag grubblat över mest under hela tiden. Varför lägga ner så mycket tid, energi, resurser och pengar på denna icke-fråga? Jag hade gärna velat få svar ifrån Tullverket på hur de kom fram till att bokstavstolka just den lagtexten på detta vis, med tanke på den obefintliga logiken bakom att göra det.

Min resa igenom politiken och juridiken!

Först så vill jag säga att all denna text är helt utifrån mitt eget perspektiv och min inblandning i historien. Jag vet att det finns andra som nystat i detta tidigare genom åren, och hjälpt till fram tills nu. Men, trots min blygsamhet så kan jag nog våga ta på mig större delen av ”kredden” för den lagändring som nu kommer att träda i kraft den 2:a januari 2015.

Jag har försökt kika igenom allt material, historik och turer som jag har varit med om i frågan för att försöka summera ihop det. Jag kan konstatera utifrån det jag hittat att jag i alla fall har hållit på att nysta i detta sedan 2010 fram tills nu. Den text som jag fått ihop nedan speglar kanske en fjärdedel av alla turer jag varit med om. Har varken minne eller underlag till att hitta allt för att skriva ner. Känner dessutom att texten är tillräckligt lång som den är!

Jag ska försöka hålla det lite kort, då det mest varit nitlotter genom åren. Men jag kan konstatera att jag har varit i kontakt med större delen av de relevanta (och icke relevanta!) instanserna i Sverige för att undersöka saken, däribland;

  • UPS
  • FedEx
  • Tullverket
  • Polisen (lokal)
  • Riskpolisstyrelsen
  • SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium)
  • Riksdagen
  • Regeringen
  • Justitiedepartementet
  • Justitieutskottet

Hade jag varit mer insatt i politik och juridik så hade jag nog kunnat hitta rätt bra mycket fortare. Det har varit lite av en besatthet som drivit mig igenom det hela, leta högt som lågt efter hjälp och svar.

Vi kan korta ner historien lite med alla de irrelevanta instanserna på följande vis;

UPS och FedEx hänvisade till Tullverket.

Tullverket hänvisade till Polisen.

Polisen… well, Polisen svarade knappt och hänvisade ingenstans.

SKL hänvisade till Justitiedepartementet samt Rikspolisstyrelsen, faktiskt med specifika namn på kontaktpersoner.

Rikspolisstyrelsen svarade initialt men när jag återkom med mer detaljer om frågan så blev det tyst.

Regeringen och Riksdagen hänvisade till Justitiedepartementet och Justitieutskottet.

Let the games begin!

Jag minns inte ens när det gick upp för mig att denna lagtekniska formuleringsmiss (det är i min mening vad det är) var ett faktum som faktiskt påverkade importen av gasdrivna airsoftvapen. Det kan mycket väl ha varit i den tråd som fanns på gamla AirsoftSverige forumet, som hette något i stil med ”Sagan om en beslagtagen GBB…”. Där nystades det upp en hel del saker som legat till grund för min djupdykning i frågan.

Läsningen i tråden ledde vidare till en del underlag, och dokument på Regeringens- och Riksdagens websidor med flera.

För att nämna ett par av de dokument som jag har läst och använt mig av så är de följande;

DS 2010:6 har nog alltid varit hörnstenen i mitt grävande. Det som står där i är så tydligt och grundligt så man är förvånad över att det inte räckte med det materialet för att ändra lagen.

Problemet ligger väl snarare i intressebrist för frågan ifrån de som faktiskt kan göra någonting åt det, snarare än att ingen förstått problematiken. Det i kombination med en bristande (obefintlig?) nationell förening/lobbyorganisation för airsoftens intresse. Den sista meningen kanske låter väldigt negativ och nedlåtande, och jag ber om ursäkt om någon tar illa upp, men jag känner inte till någon sådan organisation i alla fall.

DS 2010:6 och stalking

En liten kul historia om just DS 2010:6 (Vissa frågor om vapenlagen) och dess ”författare” Kazimir Åberg. Året var 2011, jag minns det som igår (not!), i mitten på januari månad. Jag hade kört fast lite med att komma vidare och visste inte riktigt vart jag skulle vända mig.

Då slog det mig att mannen bakom DS 2010:6 borde ju kunna assistera. Denna herr Åberg. Tyvärr så fanns det ingen kontaktinformation att hitta i PDF dokumentet till Kazimir, men tack vare det ovanliga namnet så hittade jag snabbt hans uppgifter på nätet (stalk much?).

Ett mobilnummer… Funderade först på att ringa, men det är inte riktigt min grej, man hade ju framståt som en fullständig galning om man ringer upp någon av Kazimirs kaliber på måfå och börjar rabbla om vapen…

Är bättre på text än på att prata. Så jag gjorde det näst bästa. Jag skickade ett kort och koncists SMS till numret jag hittade. Kort introduktion och vad det gällde, frågor om DS 2010:6 och drivmedel för effektbegränsade vapen, samt lämnade min mailadress för återkoppling.

Jag hade inga större förhoppningar om att få något svar, snarare upphämtning av en polispiket.

Men så, inte många dagar senare, om ens en, fick jag svar via mail ifrån Kazimir. Tyvärr hade han ingen möjlighet att assistera, utan hänvisade till Polisen eller SKL. Efter några mail till i konversationen så fick jag rådet att kontakta Justitiedepartementet för att höra vad status är i frågan i relation till underlaget i DS 2010:6.
När min kontakt med Kazimir gjordes så hade jag redan skickat mail med förfrågningar till alla tänkbara instanser, och däribland JuDep, så det var bara att vänta på svar tillbaks. Jag hade väl hoppats på att Kazimir skulle ha en ”quick-fix” på problemet av något slag.

Emellan 2011 fram till 2012, undantaget historien ovan, så är det lite luddigt exakt vad som hänt i frågan och vad jag gjort, återigen, minnet och underlaget finns inte för att skriva några historien om den perioden. Vi hoppar framåt lite.

Besvikelse och uppgivenhet…

I maj 2012 så var det nära att lagändringen röstades igenom. AirsoftSverige användaren ”osito” hittade en proposition på Riksdagen webbsite som innehöll en bilaga med referenser till just den ändring i lagtexten som vi har varit ute efter hela tiden (Proposition 2011/12:109). Jag minns inte riktigt vad som låg bakom att det fanns med i underlaget. Jag vet att jag innan detta hade frågat runt och jagat kontakter och information men minns faktiskt inte om det var pga. mina insatser som detta fanns med i propositionen. Bakgrunden till det har gått förlorat i det gamla AirsoftSverige forumet, och mitt minne sviker mig.

Hur som helst, det såg väldigt lovande ut just då. Propositionen röstades igenom och skulle träda i kraft den 1 juli 2012.

Dagarna gick och 1 juli kom, jag satt och kikade på Vapenlagen och Riksdagens sidor efter uppdateringar, men tyvärr så dök ingenting upp att lagtexten hade ändrats.

Läget var ganska så förvirrat, lekman som jag är så hade jag svårt att tyda underlaget. Det var lite olika bud på AirsoftSverige forumet, några sa att det var klart, andra sa tvärt emot.

Jag skickade ett mail till Riksdagens publika registrar-adress och ställde frågan om den specifika del som gällde effektbegränsade vapen och drivmedel hade röstats igenom. Jag fick svar dagen efter, tyvärr ett väldigt luddigt svar. Det stod helt enkelt att riksdagen valt att säga ja till regeringens proposition, dvs. proposition 2011/12:109. Fick inget mer uttömmande svar om den del som var intressant för oss faktiskt var med eller inte i det som slutligen blev godkänt.

Däremot så fick jag länkar till en sida med direkt kontaktinformation till Justitieutskottet. Tack vare det öppna politiska samhället vi har i Sverige så kunde jag helt enkelt maila direkt till representanterna i Justitieutskottet.

Det var här jag stötte på Johan Linander för första gången (dåvarande Vice ordförande justitieutskottet). Johan skulle visa sig vara vår bästa vän i frågan framöver!

Jag inledde en mailkonvseration med Johan Linander. Han tog snabbt till sig frågan och informationen jag skickade, och undersökte saken.

Tyvärr så blev svaret inte det jag hade hoppats på. Johan förklarade att den del i propositionen där drivmedel nämndes endast var i en bilaga som var en sammafattning av de förslag som fanns i DS 2010:6, men att det sedan inte hade kommit med i lagändringarna.

Efter vidare diskussion med Johan så var kontentan att ändringen hade ”missats” att läggas med då inga av de instanser som gått igenom underlaget för propositionen flaggat för just den frågan. Sannolikt för att ingen av de som tittat på materialet hade något större intresse av airsoft eller gasdrivna airsoftvapen…

Så då ändrades samtalet till vad som kunde göras här näst. Jag frågade om undantagstillstånd eller liknande med hänvisning till allt det material och underlag som ändå fanns i ämnet. Men tyvärr, Tullverket och Polisen måste gå efter vad som faktiskt står i lagtexten.

Beskedet som just den mailtråden avslutades med var att, tyvärr, det finns inget mer att göra just nu, lagen är som den är. Ni (airsoftspelare) får invänta nästa genomgång och ändring av vapenlagen. Jag fick då veta att den ändras ungefär en gång vart eller vartannat år…

Där gick luften ur mig lite grand faktiskt… Så nära, men ändå inte.

12-24 månader innan nästa möjlighet. Det kändes som en evighet. Jag var faktiskt på väg att ge upp.

Jag frågade vidare med Johan om hur man kunde försöka fånga upp och vara med när detta väl skedde, men fick bara till svar att man skulle hålla koll på Riksdagens webbsite.

Det kändes lite för passivt och riskfyllt i min mening. När det väl dyker upp där så är det troligen för sent att göra något.

Time-out

Efter det beskedet så fick jag ta en liten mental time-out ifrån detta. Försöka komma på en bra plan för att vara redo tills nästa genomgång av vapenlagen.

Efter en välbehövlig paus på ett par månader så fick jag i augusti 2012 nys om nyheter i media ang. illegala vapenimporter och att det var skärpningar på gång i Vapenlagen. Jag återupptog då min mailkonversation med Johan. Tyvärr så har jag glapp i underlaget på exakt vad som hände efter det eller vad jag fick för svar, men jag tror inte jag fick så mycket konkret svar tillbaks, med tanke på vad som händer härnäst. Vi får spola fram bandet några månader till nästa steg i historien.

Dags att växla upp tempot!

I januari 2013 så kände jag att det var dags att lägga i en växel till. Med mina knapphändiga HTML kunskaper ifrån sent 90-tal, lite Google-skills och annat så knåpade jag ihop en webbsite som skulle bli en form av central informationspunkt i frågan. Sidan utformades väldigt enkelt och platt med så kort och tydlig information som möjligt. Ett domännamn registrerades för några dollar och webhosting löste sig ideellt via kontakter. Sidan swegaslegal2013.info går live.

Jag hade redan ifrån början som mål att informationen skulle finnas både på Svenska och Engelska. Även om sakfrågan och problemet endast påverkar Svenska airsoftspelare så tyckte jag det var viktigt att även andra airsoftspelare runt om i världen kunde ta del av informationen och problematiken, och kunna se hur snedvriden hela situationen var.

I samma veva som websiten skapades så ville jag även dra igång en namninsamling. Inte så mycket för att jag trodde det skulle ha något större vikt i min diskussion med politikerna, utan mer som en ”kicker”, lite extra helt enkelt. Återigen tog jag hjälp av mina Google kunskaper och letade upp en lämplig sida för att skapa en namninsamling på. Valet föll på change.org.

Adressen till websidan swegaslegal2013 spreds sedan vidare ut i diverse kanaler, forum, Facebook, Twitter osv. Återigen så valde jag att lägga ut detta på internationell nivå. Några reagerade på detta och undrade vad det skulle göra för nytta att blanda in icke-svenska airsoftspelare i engagemanget. Det menades på att det kunde påverka legitimiteten av namninsamlingen att dra in internationella namn i den.

Som jag skrev tidigare så var syftet med namninsamlingen aldrig att den skulle skrivas ut och skickas i kartong till Justitiedepartementet som något officiellt innehåll, det var mer tänkt som bevis och underlag för att det inte bara är en liten grupp svenska airsoftspelare som förstår hur fel situationen är, utan att även andra airsoftspelare internationellt kan förstå och sympatisera i frågan. Och om även de kan förstå, så borde ju även våra svenska makthavare och politiker förstå.

När webbsiten och namninsamlingen gick live den 28 januari 2013 så följde jag den ganska så tätt de första 24 timmarna. Jag valde att sätta ribban på antal namn till vad jag då trodde var ouppnåeliga 1000 namn. Man undrade ju lite om det skulle trilla in något namn alls. Det tog inte länge innan det gjorde det, och inte bara ett, utan ganska så många. Nedan saxar jag in lite statistik ang. namninsamlingen som jag skickade till Justitiedepartementet den 3 Mars 2013;

Insamling av 750 namn på under 24h.
Nådde 1000 namn på under 48h.
Nådde 1500 namn på två veckor.

Totalt antal underskrifter: 1570 (100%)
Underskrifter ifrån Sverige: 1080 (68.8%)
Underskrifter ifrån övriga Skandinavien (DK, NO, FI): 64 (4.0%)
Underskrifter ifrån England: 119 (7.6%)
Underskrifter ifrån USA: 184 (11.7%)
Underskrifter ifrån övriga världen: 123 (7.8%)

Namninsamlingen avslutades på 2126 namn.

Status? Status?? Status???

I samband med att websiten swegaslegal2013 och namninsamlingen drog igång så återupptog jag även min kontakt med de representanter i JuUt och JuDep som jag mailat med tidigare. Det är här Johan Linander (JuUt) verkligen kommer in i bilden, men även Gustav Gellerbrant (JuDep), som Johan kopplar in i mailslingan.

Johan Linander svarar, och meddelar att han ska höra med JuDep vad status är i frågan.

Det som följde härnäst var en ganska så intensiv påtryckning ifrån mig i form av statusförfrågningar i princip var varannan månad. Svaren är till en början knapphändiga, ibland obefintliga.

Sen får jag information ifrån Gustav att han skall ta upp frågan med JuDep och lägga ärendet för beredning.

Vidare i mailslingan så skickar jag uppdaterad information om responsen som varit på websiten och namninsamlingen.

Efter ytterligare lite påtryckningar så får jag lite kyligare svar, i stil med att, vi har inga uppdateringar att ge, och att politiska frågor tar tid att behandla.

När dessa svar kommer, så börjar jag känna mig lite uppgiven faktiskt. Jag börjar tvivla på om något händer över huvud taget…

Månaderna går, jag fortsätter trycka på efter svar, ingen respons eller inga nya uppdateringar. Hoppet börjar försvinna…

Vi kommer till sommaren 2013, det blir semestertiden och då händer inte speciellt mycket inom Riksdagen och diverse departement (som vanligt då, *badum-tsssh*). Jag försöker ta en liten paus och laddar upp inför hösten.

Tillbaks ifrån semestern…

I september 2013 börjar jag maila igen, och får ett kryptiskt semi-positivt svar i mitten på september ifrån Gustav;

Hej,

Jag har inget nytt budskap sedan vi hördes av innan sommaren. Frågan bereds för fortfarande, liksom många andra frågor på vapenområdet. Jag kan inte föregripa den kommande lagstiftningsprodukten genom att ange vilka frågor regeringen kommer att gå vidare med i det sammanhanget, vilket jag hoppas att du förstår. Jag har dock noterat er kampanj och förvissat mig om att frågan inte glömts bort, eftersom jag tycker att ni argumenterar väl. Till sist handlar det dock liksom mycket annat om prioriteringar. Mycket mer än såhär kommer jag inte kunna säga förrän lagrådsremiss så småningom beslutas och offentliggörs – sannolikt i slutet av höstterminen. Om du vill veta mer om hur beredningsprocessen går till får du gärna slå mig en signal per telefon.

Vänliga hälsningar

Gustav Gellerbrant

Min reaktion på detta svar var följande;

1. Budskapet har gått fram till dom.
2. Dom förstår problemet.
3. Våra argument är giltiga.
4. Dom börjar bli lite irriterade på att bli jagade :p
5. För få personer påverkas av problemet för att det ska prioriteras.
6. Inte tillräckligt många personer med bestämmanderätt bryr sig om frågan.

Slutsats, de hade nog velat göra något för oss, men det prioriteras inte, och jag tolkar det som att ingeting kommer hända i frågan om inget ytterligare görs för att trycka på.

Månaderna rullar vidare… Det blir december 2013 och jag har inget annat val än att registrera domännamnet swegaslegal2014.info. Det känns som en stor förlust. Kampen för att få igenom ändringen under 2013 har misslyckats.

April april!

Så, äntligen, den 3 april 2014 efter ytterligare påtryckningar så får jag ett mail ifrån Gustav Gellerbrant. Jag kunde knappt tro det var sant. Tur att det inte kom den 1 april för då hade jag aldrig trott på det jag läste. Så här såg mailet ut;

Hej!

Jag vill berätta att regeringen idag tagit beslut om en lagrådsremiss om skärpningar i vapenlagstiftningen. Bland förslagen som rör vapenfrågor omhändertas också förslaget om att tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen även ska omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Lagändringarna föreslås träda i kraft 2 januari 2015. Ett pressmeddelande kommer dyka upp på Justitiedepartementets webbplats inom kort.

Tack för ert engagemang i denna fråga och ha en trevlig dag!

Vänliga hälsningar

Gustav Gellerbrant

Is this it? Kan det vara möjligt efter alla mail och turer att någonting faktiskt kommer att förändras till det bättre? Lite ironiskt att denna lagändring kom med i ett förslag som handlar om skärpningar av vapenlagen. Men någon annan titel hade ju inte varit trolig.

I samma veva så kommer en PDF upp på Riksdagens sida gällande propositionen och underlaget som Gustav refererar till. Jag söker snabbt igenom det efter relevanta ord och hittar en hel del goda nyheter;

6 Definitionen av effektbegränsade vapen bör utvidgas

Regeringens förslag: Reglerna om effektbegränsade vapen ska utöver kolsyre-, luft- och fjädervapen också omfatta vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag i sak. I promemorian föreslås dock att författningsändringar ska göras endast på förordningsnivå.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Statens kriminaltekniska laboratorium. Rikspolisstyrelsen påpekar, i linje med vad även Malmö kommun anför, att det finns risk för att vapenrepliker kan förväxlas med tillståndspliktiga skarpladdade vapen. Styrelsen anser att airsoftvapen och andra repliker därför ska få innehas på allmän plats endast om de är tillverkade i en från skarpa vapen starkt avvikande färg. Övriga remissinstanser kommenterar inte förslaget särskilt.

Skälen för regeringens förslag: Vapenlagstiftningen skiljer på ordinära skjutvapen och sådana skjutvapen som har begränsad effekt. För vapen som har begränsad effekt gäller inte samma krav beträffande bl.a. tillstånd till innehav. Den som är över 18 år behöver t.ex. enligt 2 kap. 1 § andra stycket vapenlagen inte ha tillstånd om vapnet är ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för målskjutning eller ett harpun-vapen och om det har en begränsad effekt i förhållande till andra jämför-liga skjutvapen (effektbegränsade vapen). I 1 kap. 2 § vapenförordningen anges när ett vapen ska anses vara effektbegränsat. Där föreskrivs att ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen anses ha begränsad effekt om en projektil från vapnet fyra meter från pipans mynning har en anslagsenergi som är mindre än tio joule. Ett hel- eller halvautomatiskt vapen av det angivna slaget ska enligt andra stycket anses ha begränsad effekt om varje projektil från vapnet har en anslagsenergi som är mindre än tre joule fyra meter från pipans mynning. Enligt tredje stycket gäller särskilda regler för kolsyrevapen som är avsedda för att med färg markera träffar på deltagare i stridsspel (paintballvapen). Ett sådant vapen ska anses ha begränsad effekt om vapnet är konstruerat för att laddas med färg-ampuller med en minsta diameter om 16 mm.

Rikspolisstyrelsen har i en rapport från 2003 (dnr Ju2003/3894/L4) fört fram att reglerna om effektbegränsade vapen bör ändras så att dessa inte bara ska tillämpas på kolsyre-, luft- och fjädervapen utan också på vapen där projektilen drivs av andra liknande utskjutningsmedel. I departementspromemorian Förstärkt kontroll av vapen m.m. (Ds 2004:32) föreslogs att reglerna om effektbegränsade vapen skulle utvidgas till att även omfatta vapen med andra jämförbara utskjutningsmedel. Förslaget kommenterades inte särskilt av remissinstanserna och togs inte heller upp till behandling i propositionen Ökad kontroll av vapen (prop. 2005/06:113) där andra förslag i promemorian behandlades.

Paintballvapen används i paintball som är ett spel vanligen mellan två lag som skjuter på varandra med färgkulor. Färgkulorna är normalt 17 mm i diameter och består av ett gelatinhölje som innesluter färg. Paintballvapen drivs i allmänhet av kolsyra eller luft. Airsoftvapen är ofta repliker av riktiga handeldvapen och används bl.a. i spelet airsoft som påminner om paintball. Projektilerna är vanligen plastkulor som är 6 mm i diameter. Airsoftvapen kan vara kolsyre-, luft- eller fjädervapen men drivs ofta på något annat sätt. Ett vanligt drivmedel är gasen Green gas som huvudsakligen består av propan. En mera ovanlig drivgas är Red gas som är en freon (HCFC-22). Dessa gaser ger, allt annat lika, projektilen en lägre utgångshastighet än kolsyra. Det förekommer också el-drivna airsoftvapen.

Förvaltningsrätten i Uppsala skriver i sitt remissyttrande över 2013 års utredning att vapen som drivs av t.ex. Green gas i allmänhet inte torde vara farligare än kolsyrevapen och ifrågasätter därför om det finns skäl att göra åtskillnad mellan sådana vapen i fråga om krav på tillstånd. Förvaltningsrätten föreslår att frågan behandlas i det fortsatta lagstiftnings-arbetet.

Gemensamt för paintballvapen och airsoftvapen är att de vanligtvis har kortare räckvidd och lägre anslagsenergi än vapen som skjuter ut metall-projektiler. Projektilernas material och form gör också att penetrations-förmågan är sämre än hos standardprojektiler i metall. Som anförs i pro-memorian är därför dessa vapen i normalfallet betydligt mindre farliga än vapen som skjuter ut metallprojektiler. Vapen av kolsyre-, luft- och fjädervapentyp som drivs av andra men liknande utskjutningsmedel, exempelvis airsoftvapen som drivs av Green gas, är i allmänhet mindre farliga än kolsyre-, luft- eller fjädervapen. Det saknas därför anledning att be-handla dessa vapen på ett strängare sätt än kolsyre-, luft- och fjäder-vapen. Regeringen uppfattar att detta även är bl.a. Rikspolisstyrelsens bedömning. Mot denna bakgrund anser regeringen att reglerna för effekt-begränsade vapen bör ändras så att dessa utöver kolsyre-, luft- och fjäder-vapen också omfattar vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel.

Det saknas underlag för att i detta lagstiftningsärende behandla vad Rikspolisstyrelsen i sitt remissyttrande föreslår i fråga om innehav av vapenrepliker på allmän plats. Frågan är emellertid viktig och regeringen avser att noga följa utvecklingen.

Till skillnad från vad som föreslås i promemorian anser regeringen att en utvidgning av definitionen av effektbegränsade vapen fordrar ändringar inte endast på förordningsnivå utan även i 2 kap. 1 § vapenlagen, vilket också stämmer överens med det författningsförslag som lämnades i departementspromemorian Förstärkt kontroll av vapen m.m. (Ds 2004:32).

Utöver detta underlag så finner jag även konkreta bevis på en förändring av lagtexten, enligt följande;

2.2 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs i fråga om vapenlagen (1996:67)
dels att 1 a kap. 7 §, 2 kap. 1, 3 och 6 §§, 10 kap. 2 § och 11 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken till 2 kap. ska lyda ”Tillstånd och auktorisation”,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 6 a, 17 och 18 §§, och 6 kap. 3 c §, samt närmast före 2 kap. 17 § och 6 kap. 3 c § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.
1 §1
Tillstånd krävs för att
a) inneha skjutvapen eller ammunition,
b) driva handel med skjutvapen,
c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller
d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år, om vapnet är ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för målskjutning eller ett harpunvapen och om det har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen). Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Föreslagen lydelse

2 kap.
1 §1
Tillstånd krävs för att
a) inneha skjutvapen eller ammunition,
b) driva handel med skjutvapen,
c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller
d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år, om vapnet är ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning eller ett harpunvapen och om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen). Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

Allting pekar på att det kommer bli verklighet den här gången. Men, som den pessimist som jag är så är jag inte övertygad ännu. Jag tror det först när jag ser ändringen i lagtexten.

I mitten på juni 2014 så kommer det upp nya dokument på Riksdagens sida. Det är underlag för den betänkande som Justitieutskottet presenterar till Riksdagen, där det framkommer att de anser att förändringarna i underlaget skall antas (se ovan). Ändringarna i lagen kommer att börja gälla fr.o.m. 1 september 2014 och övriga ändringar (den vi vill ha) den 2 januari 2015.

Omröstning, resultat och väntan

Den 25 juni 2014 så är det debatt i Riksdagen om underlaget, och även omröstning om detta. Utfallet ser ut enligt följande;

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Återigen, lekman som jag är så är jag inte helt på det klara om det faktiskt nu är klart eller inte. Jag skickade iväg ett mail till Johan och Gustav och ber om förtydligande. Några timmar senare, kvällen den 25 juni 2014 får jag följande svar ifrån Johan;

Hej, nu ska problemet äntligen vara löst:

”I propositionen föreslås vidare att tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen även ska omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

  1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller
  2. ett harpunvapen. ”

Du har verkligen varit enträgen i ditt lobbyarbete, utan dig hade inte den här ändringen gjorts.

Mvh Johan Linander

…

???

Mållös, minst sagt.

Efter detta så var där inte så mycket mer att göra, annat än att invänta att lagtexterna skulle uppdateras och implementeras. Lite firande, hurra-rop och virtuella high-fives delas ut på AirsoftSveriges forum.

Efter de förra turerna så vet jag att texterna i lagarna läggs in tidigare än när de faktiskt kommer att träda i kraft, med referenstext ”Träder i kraft den DATUM”.

Så jag kikade med jämna mellanrum på texten i Vapenlagen på Riksdagens webbsite.

Shit just got real!

Den 8 oktober 2014 så ser jag att följande har förts in i Vapenlagen;

Tillståndsplikt

1 §/Upphör att gälla U:2015-01-02/ Tillstånd krävs för att

a)inneha skjutvapen eller ammunition,
b) driva handel med skjutvapen,
c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller
d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år, om vapnet är ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen som är avsett för målskjutning eller ett harpunvapen och om det har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen). Tillstånd krävs inte heller om innehavaren har lånat vapnet enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 a eller 7 §.

1 §/Träder i kraft I:2015-01-02/ Tillstånd krävs för att

a) inneha skjutvapen eller ammunition,
b) driva handel med skjutvapen,
c) yrkesmässigt ta emot skjutvapen för reparation eller översyn, eller
d) föra in skjutvapen eller ammunition till Sverige.

Tillstånd krävs inte för den som har fyllt arton år om vapnet har en begränsad effekt i förhållande till andra jämförliga skjutvapen (effektbegränsade vapen) och vapnet är

1. ett kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller ett vapen med ett annat liknande utskjutningsmedel och är avsett för målskjutning, eller

2. ett harpunvapen.

Nu kände jag mig ganska så övertygad om att det till slut ska lyckas. Lagändringen kommer att gå igenom!

Så då vart det bara att vänta på den 2 januari 2015…

Flash-forward

Så, då har vi kommit fram till nutid. Januari 2015. Lagtexten har blivit ändrad och träder i kraft den 2 januari 2015. Förhoppningsvis så är problematiken med import av gasdrivna airsoftvapen nu ur världen. Pessimist som jag är så är jag inte övertygad förens vi ser bevis på detta. Men jag tror det blir svårt för Tullverket att driva samma linje, inte bara med tanke på ändringen av lagtexten, men även det material som ligger till grund för den.

Avslutningsvis så vill jag tacka alla airsoftspelare i Sverige, medlemmarna på AirsoftSverige.com, alla internationella airsoftare med flera som hjälpt till med arbetet och stödet i detta. Tack alla!

Jag måste också nämna några namn specifikt som varit till absolut störst hjälp;

  • Kazimir Åberg et. al., för underlaget i DS 2010:6 (Vissa frågor om vapenlagen), samt hjälp via mail.
  • Johan Linander (C), dåvarande Vice ordförande justitieutskottet. Helt klart stjärnan i alltihopa! Stor förståelse och mycket tålamod i till synes ändlösa mailkonversationer om gasdrivna airsoftvapen!
  • Gustav Gellerbrant, Politiskt sakkunnig, Justitiedepartementet. Johan Linanders partner i att assistera med frågan. Jag tror att han har gjort mycket bakom kulisserna som jag inte känner till!

Till sist så får jag hålla undan min blygsamhet för en sekund och klippa in en lite kul bild (skärmdump) på en Twitterkonversation med Johan Linander, startad av Jonathan Lundkvist;

gbb_legal_tweet_awesome

För er som inte tyckte att ovan text var tillräckligt med läsning så kan ni får lite mer ”play-by-play” information i följande trådar på AirsoftSveriges forum;

http://www.airsoftsverige.com/forum/viewtopic.php?f=7&t=653

http://www.airsoftsverige.com/forum/viewtopic.php?f=7&t=10531

Jag skulle även rekommendera er som tänker importera gasvapen att kika på följande tråd;

http://www.airsoftsverige.com/forum/viewtopic.php?f=7&t=31142

 

Airsoft.nu tackar NonEx för sin redogörelse och om du har några funderingar kring texten eller  så kontakta gärna författaren.

NonEx finns på följande ställen;

YouTube : http://www.youtube.com/CJAwesome83/
Facebook : http://www.facebook.com/CJAwesome83/
Twitter : http://www.twitter.com/CJAwesome83/
Instagram : http://www.instagram.com/CJAwesome83/
Webbsite : http://www.nonexistent.nu/
AirsoftSverige : NonEx

Tillbaka till Reportage